Det finns så många funderingar och så få svar, och så en hund på de....
Folk faller ihop som tändstickor runt omkring en.
Liv tas ifrån verkligheten och sätt i graven.
Namn, saker, personer, umgänge...allt blir bara ett minne.
Vad var det sista man skulle vilja säga?
Vad var det sista man gjorde?
Det finns så många funderingar jag går och grubblar över både gällande mig själv och andra.
Vad skulle hända om jag dog plötsligt?
Att kunna gå omkring bland sina vänner som en själ och se på.
Vem var jag för er?
Vad gör ni nu?
Eller om jag skulle bli långsamt sjuk?
Cancer...det finns inget som skrämmer mig mer. Ännu mer nu när jag fick höra att alla har det inom sig och att det bara är frågan om när det slår ut hos oss?
Att långasmt tynas bort och inte ett skit kunna göra åt det.
Jag blir verkligen rädd när jag tänker på vad som finns där ute och vad som kan försvinna.
Jag vill bara leva, hoppas att aldrig nånting dåligt händer mig eller nån annan!
Från det ena till det andra om vi ska försöka att inte tänka på döden.
Jag vill seriöst ha en hund.
En bäbispälsboll som aldrig lyder och bara vill leka och härja.
Fatta va skoj. man skulle kunna lära den att ljuga och att göra dumma saker.
Som t.ex att man säger åt den att hämta bollen...MEN! istället kommer hunden tillbaka med grannens spädbarn hängades i sin hängslen från hundens mun:) det skulel va snopet ....för grannen.
Eller att gå långpromenader som både hunden å jag vet skulle bli ut genom dörren å in igen.
Men ändå. I need som happy hours!!!
En hund är svaret på alla min problem.
En hund fäller hår...min hund lär sig damsuga
En hund bajsar på fel ställen....min hund lär sig smyga som en ninja å attackskita i allmänhetens blindo.
En hund skäller på allt som finns....min hund pekar tass istället.
En hund behöver tid och uppmärksamhet....min hund får lära sig se på film själv å roa sig på nått sätt.
En hund okstar pengar....både jag å hunden fattar att jag inte har pengar å lever därefter =F
åååååååh...jag vill ha en HUND!!!!!
och till sist...
Helgen.
vad göra?
jag vet vad jag kan göra...
frågan är om jag borde ska eller vill göra det.
Man lever bara en gång =D
ah det är just det...:P
Styr dagen...
men innan dess tänkte jag att jag kanske skulle ta tag i lite här hemma....typ disk!
sagt och gjort:)
sen plockade jag upp lite å städade i ordning på golvet å så. nu äre bara damsugning kvar så är nice;)
att diska är en kampsport mellan liv och död. Denna gång dog ett glas.
Det vart lixom...slip slip tapp krash
Men det var ett fuling glas så det gör väl inte allt för mycke.
13:02
HörZdå! =)
Svenska lektion och allmänt drabbel...
Så lite under denna vecka har jag lärt en ryss vad följande ord betyder:
Avsevärt
munk
malm
gynna
väsentlig
Angelägen
Image
Evenemang
Gestalt
En del ord han kommer med som han undrar över är juh inte direkt dom lättaste att förklara.
Men mig är helt rätt person att fråga. för jag går bara vidare åf rågar nån annan om det är så :P
Pallfyra kunna sitt egna språk :P
Utöver att jag inser hur svårt vårt språk är så saknar jag min mobil som jag inte ens har skickat iväg på lagning.
Varför kan man juh fråga sig?
Jo för företaget Telia ska juh så klart skicka ut ett returbrev som jag måste vänta på som jag ska stoppa min lilla kvaddade mobil i å skicka till dom igen, som sen i sin tur GARANTERAT ska skicka vidare till SonyEricsson.
Men men, jag har iaf lånat en mobil av en nu som får duga så länge det går. Det märks att man är bortskämd med dyr ny å bra teknik med tanke på att mobilen jag lånat inte är den nyaste och jag vågar knappt pilla på den.
kan juh explodera :O
Klockan börjar bli asmycke nu och jag funderar över att sova ögonen en stund.
Har grejjat lite musik och blivit så där sentimental som bara jag kan bli när jag sätter den sidan till.
Läste en text till Madonnas "She's not me" och kände att skulle jag mot all förmodan träffa en tjej så kände jag att "hon inte är hon"....
men men. livet går vidare, sakta men säkert.
IdaW är ett as på Guitar Hero värt att nämna, hon är grymt bra.........tyvärr :P man känner sig verkligen......kass :P
TalliZ är saknad för nu var det ett tag sen jag hörde dig<3
Per är så gay för han suger på köra bil...
Dessan är en jävla retsticka ><
Själv är man kung på ungefär ingeting känns det som =D
HörZdå!
Tekniken sviker .........igen...
Satt på rasten på jobbet och messade lite med mobilen å grejja så plötsligt så TVÄRDOG skiten:(
Tog ut batteriet å satte in det igen å slog på, skiten bara lyser på knapparna sen händer inget mer ><.
Jag betalr seriöst DYRA pengar för det där mobilabonemanget och jag vet inte nu hur jag ska kunna lösa det här.
jag är så beroende va min mobil. messar jämt å håller på, lyssnar på musik å radio på jobbet like every day!
Men nu är den sten död. Vists jags ka ringa telia i morgon elelr alternativt SonyEricsson support.
telia komemr bara säga tt jag ska skicka in den och troligen Supporten åxå.
men jag ska säga åt idioterna att jag är less på mobiler som krånglar. Precis så här gjorde min förra när garantin gått ut. Jag ska göra allt jag kan för att få telia att häva mitt abonemang. Stänga skitens å jag kan köpa nå annat.
Troligen kommer dom inte göra det, men jag är så beroende av min mobil så jag SKA ha en grym kompensation.
Jag kan inte vara utan mobil "några" dar vilket brukar vara 2 veckor om telia ska fixa utan jag SKA ha en mobil i morgon ><. Ska bli intressant å se. Om dom går med på att stänga abonemanget vilket dom itne kommer men ändå så skulle jag bli nöjd. Men det ska ändå blir intressant att se vad dom ska hitta på för nåt som jävlarna!!!
En helg med mycke timmar...
Falukalaset både Fredag och Lördag, och sedan efter en fruktansvärt tråkig dag och eftermiddag vart det lite grillning på Söndagkvällen.
Har egentligen inte så mycke att gnälla för denna helg.
det har varit bra...
Har nog varit rätt glad för det mesta faktiskt:)
har hänt mycke skoj =D
Så tack alla ni som faktiskt förgyllde denna helg, om det ändå bara var litegrann för vissa så räknas det med.
Nya veckan som kommer är bara värdelös. jobb jobb jobb. eftermiddag:(
aja, det är som det är.
HörZdå!!!
Med dyr bensin och lång helg är det Fredag idag...
Idag är jag 13:45:-
Jag blir så matt.
Alla dessa mail och sms man får om att man ska strejka och inte tanka vissa dagar. Att mans ka blockera bensinstationer e.t.c. Ska jag vara ärlig så tror jag inte det funkar. Det är bara tanka bilen för den där sjuka priset å se glad ut, vafan ska man göra lixom?
Usch, nog om det skiten...
Aja...Idag är det Fredag.
En hel lång helg framför mig har jag.
* Saknar Johanna och ida gör jag<3
* Ska nog åka på Falukalaste med Per och Dan.
* Sen vet jag inte......
Livet visar vart vägen går ....hörsdå!
En stund i ingenstans...
Andra uttrycker känslan.
Jag är inte ledsen den här gången.
Lugnet bara faller över mig och just nu finns ingen framtid och ingen nästa dag.
Det är bara just nu.
En stund i tiden,
En tid i evigheten.
Tyst och lugnt...
Jag kan inte fokusera riktigt på vad jag tänker på.
Det är bara tomt, finns inga minnen.
Mitt i ingenstans finns ingenting.
Men det är skönt.
Känslolöst och bekymemrfritt.
Stunden för mig själv...
Motgångar och avslag...
Jag har ett problem.
Pengar.
Jag kan skaffa pengar på fel sätt, och det har jag gjort.
Nu ska jag lämna tillbaka pengarna på rätt sätt.
Det kan jag göra. Jag skulle bara behöva komma över en liten liten kant här.
Säkert 4 gånger har jag sagt att det ska bli sista och säkert 8 gånger har jag sagt att "den här gången blir det bra".
Nu säger jag för FÖRSTA gången, hjälp!
Jag ser inte riktigt nån lösning just nu, så jag vet inte riktigt heller hur jag ska fixa det här.
Gör jag det inte innan den 1 juni så är det inte så bra=D
Jag förstår folk som kan skratta fast det ser så sjukt mörkt ut för dom i livet.
Man gör fan det, man kollar i spegel och se bah.....hahahhaha idiot...du är så fucked up hahhaha.
Jag tror det är typ det sista riktiga skratten man ger, för sen kommer det nog vara tyst länge.
Men men...jag har juh så många månader och år levt till hoppet och mitt ordspråk:
"Man ska aldrig ge upp, det hopplösa är inte svårt nog"
Jag ska hitta en lösninig....även om det är en dålig en!
Jag ska börja med att försöka hitta ställen jag kan spara pengar på.
Första offret blir:
Dalarnas länsförsäkringar :)
Hörsdå!!!
Gentjänster förr i tiden och bensinpriser...
För några år sen kunde man tjäna pengar på lite olika saker om man bara ställde upp lite själv.
Skjutsa hem nån sent en kväll, köpa lite partyläsk från bolaget eller kanske bara ett paket cigg.
Det var aldrig något snack om att ge lite extra, att tacka för tjänsten med cash.
Var det någon som ville ha skjuts så lät det mer:
"-Du får 200 spänn om du sjutsar mig dit!"
vilket ofta inne bara MAX 1 mil.
Eller:
"-Köper du några öl så får du det som blir över!"
Och det var lixom alltid en 50-60 spänn. Men nu för tiden så är det inte så. Vill man ha skjuts så betalar man inte en krona mer än så mycke bensinen MAX kostar, helst lite under. Åka 3 mil, ok du får 40 spänn?.
Vart tog det där "du får lite för att du ställde upp också" vägen. När försvann tjänster och gentjänster.
Ok visst dom som vill åka eller ha något kanske inte har så mycke pengar, och det kan man väl förstå. Men det är väl inte direkt med ett glädje skutt man skjutsar dyngfulla folk 3 på natten som man ändå får stå och vänta på i 10 minuter innan dom ens satts sig i bilen. Och sedan ska 300 andra pers med som egentligen inte får plats men som åker med för att "NÅN" ställde upp och åkte dit med en bil som bara en person ska betala en tjuga för.
Det var bättre förr, när man åkte runt på stan som "svarttaxi" och folk faktiskt betalade sjysta priser för att bara få komma hem snabbt. Och det i sin tur leder över till något annat. Glida runt på stan i bil börjar juh blir lite väl avlägset nu. Soppan kostar 13:35/L i daxläget. Sitter man och glider runt inne i stan så ligger man på 1 Liter milen, och det mina vänner är svin dyrt. Dom tiderna verkar vara förbi nu. Tiderna att ens ha bil verkar vara på väg att försvinna. Det ryktas om att soppan ska kosta 15 spänn/ Litern till sommaren och semester, det kommer bli kul. När jag tog mitt körkort så kostade bensinen 7-8 spänn/litern. Sakta men säkert närmade den sig 9 kronor och man fick juh panik. Idag önskar nog alla att det kunde gå tillbaka till 9 kronor per liter.
Fy Fan!
24 år sen...
Kissade i varenda blöja 7 gånger om, käkade insekter och grus med antagligen.
Man ville alltid kunna gå när man kröp och man ville alltid komma ännu lite högre när man stod på en stol.
Jag ramlade och skrapa i knänan flera gånger om på asfalten, men det var juh ingen fara.
Förens jag såg blodet droppa. Då kom krokodiltårarna som om det var evigt spöregn.
Man hittade en tialapp på marken nånstans och kände guldet glimmra. Man vart juh snorrik.
Jag fyllde år och fick 200 kronor av min mormor och morfar och tänke,
-Ja, nu kan jag köpa hela världen!
Min syster lurade mig att om jag fick 6 enkronor så hade jag mer än hennes tialapp så det var juh bättre än jag visste. 6 av nåt är juh mer än 1 av nåt. Då var jag kanske 6-7 år.
Nu är jag 24 och jagvet att det kostar lite mer än 200 kronor att köpa hela världen och att äta insekter faktiskt inte är så bra som en QP på donken.
När man är 7 år så vet man inte vad kärlek är. Kanske därför man var så lycklig å tycker allting man gjorde var semester. Man hade 3 miljarder små skitungar att leka med och kanske kasta grus på
eller göra satyg med.
Nu 24 år senare...
Det är nästan bara problem. Jag vrider huvudet åt ett håll och ser bara ingen utväg. Vrider åt det andra och förstår att det hållet var värre. Jag försöker se igenom känslorna som ändå stoppas av en mur. Jag försöker verkligen blunda om nätterna och bara hoppas på att när jag öppnar ögonen igen så är det inga problem kvar.
Så mycke har hänt på så kort tid. Så djupa svackor man vandrat i och så många gånger man bara vill gråta.
Man inser efter misstagen vad som finns och vad som inte finns.
Idag är en sån dag.
Då ingeting finns, ingen framtid, inget öde, inget förflutet.
Stunden i sin helhet är det enda som finns, och tiden tickar.
Jag vet vad jag har. Jag ska bara släppa det som inte är mitt...
Jag kysste dina läppar...
En kort stund kvar av oss två.
Jag kramade om dig så hårt och länge,
Skulle ge dig en puss på kinden.
Du vände ansiktet mot mig,
Gav en kyss tillbaka från dina läppar till mina.
Dom mjukaste, goaste läpparna rörde mig.
Stunden brann och det var ögonblickets tid.
Du höll sedan upp pekfingret framför dina läppar,
Viskade med len röst
"Säg inget till någon"
Dina ögon glittrade i blicken du gav mig,
Ditt leende gav mina nerver ett frispel.
Du vände dig om...
Sen vaknade jag i morse 04:45 och insåg att det bara var en dröm.
En dröm om dig...<3
Vart går vi? ....
Tror man på nåt man hört förut så är det en sjuk lögn idag?
Jag har varit med förut, både 1 och 2 och hela-tiden-känns-det-som-gånger. Åre har gått men det är samma regler som alltid gäller. Regler som troligvis hittas på p.g.a svartsjuka är det enda jag kan komma på.
Vart går gränsen mellan gemensamma vänner och bara någon annans vänner?
Man kastar sig in i ett kärleksfullt förhållande, träffar nya vänner tack vare sin tjej.
Man kastar sig ut ur det kärleksfulla förhållandet men har ändå några nya vänner.
Som man inte får ha, varför?
Är det en oskriven regel jag missat.
§102: "Du får icke behålla vänner du fått via ett förhållande när detta upphört eller på något sätt brytits upp.
Visste inte att det fanns sådana regler.
Jag börjar verkligen tröttna.
Det är nog så jävla illa som det är :(
144 timmar...
Det är som ett fängelse, en isoleringscell.
Jag har alltid pratat om det förut, om jag skulle sätta mig själv i fängelse för att styra upp min ekonomi.
Men har alltid kommit fram till att i Sverige är det svårt att åka i fängelse bara så där.
I fängelse slipper man alla problem utifrån, man kan inte göra misstag som leder en rakt in i ingenting.
I fängelset kan jag inte svika nån, jag kan inte såra nån för jag kan inte träffa eller prata med nån.
"Varje blinkning blöter ögat med en tår och den nästa torkar bort den så ingen ska se."
Jag är så ledsen för vad jag gjort :(
Vänskap eller nyfikenhet...
Funderar över vad som finns att berätta, vad som finns att ge med sig av.
Jag funderar över vad vänskap är, på riktigt och vad vänner är.
Inte i den mån jag förlorade mina utan mer vad som är vänskap och
vilka som är ens vänner.
Människor är nyfikna av sig, men aldrig av andras gläjde då den går över till avund när det fås reda på.
Dom är nyfikna av andras sorg, olycka, nedgång o.s.v...då reagerar folk och genast blir man intressant.
Det smyger sig på en och ringlar sig runt meningarnar genom att säga hur mycke dom bryr sig och finns där. Och ett brustet hjärta och tårfyllda ögon faller lätt för stundens stöd som ges.
Det är juh någon som lyssnar på dig, någon som bryr sig om dig för stunden.
Så enkelt det är att bara ta sitt dåliga samvete och ge det till någon som erbjuds sig hålla i det. Någon som faktiskt bara släpper det och går iväg sen när denna fick reda på vad som hänt och helt plötsligt är du någon som ingen bryr sig om.
Att berätta för ett nyfiket öra ger glada mine och tröst för stunden, men för ett öra som lyssnar att säga att man faktiskt inte vill berätta kommer snabbt vänskapen täras.
En person som förut var din vän som faktistk nu går att prata med vänder på en kick om och både det ena efter det andra påhåppet kommer fram från ingenstans. Att säga upp vänskapen är ett faktum, men eftersom tiden går så rinner det faktum ut i sanden.
Varför ?
För att du behövde någom som lyssnade?
Eller för att personen i sig kan förändrats?
Jag vet inte....jag vet inte,jag vet inte,jag vet inte!
Vad är rätt och fel?. När ska en skitsak glömmas bort och när ska den föralltid minnans.
Jag tror folk bryr sig för stunden bara för att få veta vad som händer. Och det här grundar jag inte bara på nåt taget ur luften. Jag vet att det är så, för varför fanns det bara ett fåtal som gjorde så mkt mer än andra för att visa sin vänskap? En helt vanlig vardag, hur många sådana finns det på ett år ? Att träffas umgås och hitta på saker är väl sådan saker vänner gör? Eller är vänskap att bry sig på avstånd, men bara när det hänt något som gynnar dom att kunna snacka skit ?
Det tog 23 år för mig att hitta mina bästa vänner, dock bara 8 månader att förlorar dom.
Dom gav mig innebörden av riktigt vänskap, att visa saknaden, att visa känslorna, att visa kreativiteten. Och deras nyfikenhet var bara kul för jag visste att den nyfikenheten var vänskap på riktigt.
:(
Hur kunde jag...hur fan kunde jag göra så? :(
Jag är så ledsen för allt.
förlåt :(
På kanten till....
Jag vill bara vara lycklig igen...
snälla...